På 2000-talet ställer sig frågan ”Vart är vi på väg?” starkare för oss än någonsin, eftersom vi lever i en omvälvningarnas tid. Tidsåldern då Västerlandet härskade över världen går mot sitt slut. Samtidigt hotar klimatförändringen vårt ekosystem. AI-revolutionen, revolutionen inom artificiell intelligens (AI), kastar oss in i ett tillstånd där det är svårt att bedöma hur framtiden kommer att förändras.
Framträdandet av ett nytt paradigm, den industriella revolutionen och handelns globalisering, har gjort människans liv bekvämt och öppnat många möjligheter för framtiden. Samtidigt har mänskligheten slagit in på den girighetens väg som den industriella revolutionen och handelns utbredning utlöste. Vi hade förr den optimistiska synen att hela världen skulle kunna utvecklas tillsammans: 1900-talets ideologiska tidsålder, med dess många löften om framtiden, var uttrycket för den. Men i dag måste vi inte bara överge denna optimistiska syn, utan vi har kommit därhän att vi oroar oss för mänsklighetens framtid på grund av den mänskliga girigheten.
Före den industriella revolutionen bedrevs människans ekonomiska verksamhet under den stora premissen att människan inte kunde skada naturen. Inom dessa gränser utvecklades Österns och Västerlandets politisk-ekonomiska tänkande enligt två olika mönster, vart och ett med sina styrkor och svagheter. Men i dag, två hundra år efter den industriella revolutionen, möter vi direkt, för första gången och utan att veta om det, de problem som den industriella revolutionen har fört med sig för människan. Med det plötsliga framträdandet av problem i världsomfattande skala har människan hamnat i ett läge där hon inte förmår förbereda lämpliga svar på dem.
Före den industriella revolutionen inskränkte sig handeln till att byta varor till ömsesidig nytta. Men efter den industriella revolutionen, med användningen av en avancerad teknik och vetenskap, förändrades förhållandena mellan människan, naturen och nationerna på ett revolutionerande sätt. För det första utnyttjar människan jordens resurser i massiv skala och driver dem snabbt mot ett ohållbart tillstånd. Det är girigheten, som bara människan äger och som inget annat djur har, som är verksam. På nationernas plan har resurserna och varorna gått från ett ömsesidigt fördelaktigt utbyte till ett förhållande där de är föremål för girighet. Det växande gapet mellan rika och fattiga mellan utvecklade länder och utvecklingsländer, den globala uppvärmningen och de pandemier som följer av den har alla som bakgrund den girighet som bara människan äger. Efter den industriella revolutionen, när väldiga kapital förenade sig med en nationell makt som kunde stödja dem och sträckte sig ut över världen, blev det skoningslösa vinstsökandet möjligt.
Klimatförändringen, ett problem som människan har skapat, påverkar direkt människans sätt att överleva och, därutöver, själva hennes möjlighet att överleva. Människan är en del av naturen. Varje generation som lever på jorden måste skydda miljön väl och föra den vidare till nästa. Men den nuvarande generationen misslyckas fullständigt med denna roll. Den lämnar åt sina efterkommande ett läge där skadorna av en väldig klimatförändring numera hör till vardagen. Den låter sin själviskhet verka genom att ”exploatera” naturen och förmår inte behärska den. Denna tendens verkar med särskild kraft i den västerländska civilisationen, som har gjort naturen till ”ett föremål för erövring och förvaltning”. Uppenbarelsereligionernas lära om erövringen av naturen fortsätter i Descartes tanke att vi ska ”göra oss till naturens herrar och ägare”. Det österländska tänkandet tar en annan riktning i detta förhållande mellan människan och naturen. Östern uppfattar människan som en del av naturen och betonar harmonin och den ömsesidiga blomstringen mellan människan och naturen.
Att Österns roll har blivit viktig har inte plötsligt inträffat under ett eller två århundraden. Det hänger samman med den österländska civilisationen. Östern hade redan bildat nationalstater nästan två tusen år före Västerlandet. (Eftersom Östern har lärt sig institutionen med fredligt skifte av ledare från den västerländska demokratin måste man naturligtvis skilja mellan nationalstat och demokratisk stat.) Bildandet av nationalstater låter nödvändigtvis en politisk ekonomi av minben (民本主義), styre för folket, uppstå och utvecklas. Västerlandet började bilda nationalstater först efter den westfaliska freden 1648. I Västerlandet var Grekland och Rom styrelsesystem för erövrarstater, och medeltidens årtusende levde under ett system av uppenbarelsereligion. Först under upplysningstiden öppnade Västerlandet ögonen för det österländska tänkandet. De västerländska tänkarna blev då fängslade av Österns ”naturfilosofi”. I fråga om politisk ekonomi påverkades Västerlandet djupt av taoismens tanke om icke-handlandet (wuwei, 無爲) och grundade laissez-faire. De franska fysiokraternas inflytande var stort.
I denna process antog Österns och Västerlandets politisk-ekonomiska system olika former. Östern lade fram tanken om icke-handlandet, som förvaltar den individuella autonomin enligt principen att egenintresset och det allmänna bästa står emot varandra. Västerlandet, som undvek statens ingripande, lämnade den individuella autonomin åt sig själv. Adam Smiths teori om ”den osynliga handen” (invisible hand) kom att företräda denna hållning: teorin att det allmänna bästa och egenintresset sammanfaller. Den österländska politiska ekonomin framhåller inte en osynlig hand, utan hur man förvaltar ”den gripande handen” för att garantera den individuella autonomin. Det är själva kärnan i tanken om icke-handlandet.
Klyftan mellan Österns och Västerlandets politisk-ekonomiska system lät så småningom sina resultat framträda. I Västerlandet växer gapet mellan rika och fattiga för var dag och polariserar samhället. Det håller på att bli den största stötestenen för den västerländska politiken och ekonomin. Somliga förutspår att den ökande polariseringen till slut kommer att försvaga det liberala och demokratiska system som Västerlandet försvarar.
Strävan efter girighet, där segraren i tävlingen mellan nationerna tar allt, stod särskilt i strålkastarljuset under Västerlandets erövring av världen. Eftersom den sammanföll i tiden med den industriella revolutionen kom Västerlandet att härska över världen. De senaste århundradena har förlöpt som Västerlandets världsherravälde. Men i dag, på 2000-talet, har världen gått in i en ny fas. Mitt i Västerlandets erövring av världen har Österns uppsving försatt världen i en ny fas. Till följd av den industriella revolutionen har handeln utvidgats till hela världen och lett till klimatförändringen. Samtidigt har handelns utvidgning lett till ett girigt sökande efter hela världens mänskliga och materiella resurser och övergår nu i AI-revolutionens tidsålder.
Västerlandets världsherravälde, som började med den industriella revolutionen, försvagas kraftigt när vi går in i 2000-talet. Hur kommer morgondagens värld att se ut? Österns uppsving spelar en stor roll för att föreställa sig den kommande världen. Den industriella revolutionen, som gjorde Västerlandets världsherravälde möjligt, var Västerlandets privilegium. Men den AI-revolution som nu tar form är svår att föreställa sig utan Österns inflytande: Kinas, Koreas, Japans. Om den industriella revolutionen var en ”muskelns revolution”, är AI-revolutionen en ”andens revolution”. Många utfall och tolkningar är möjliga, men ett fenomen går igenom båda revolutionerna: produktivitetens ökning, åtföljd av ett fördjupat gap mellan rika och fattiga, det vill säga samhällets polarisering. Hur ska vi möta AI-revolutionen, som liknas vid ett tveeggat svärd?