Begreppspar
De motsatspar som författaren återkommer till genom hela boken. Till vänster Östern, till höger Västerlandet. Varje par leder till kapitlet där det introduceras.
Del 1 Varifrån kommer vi: Dao (道) mot Gud (神)
- Det omanifesterade
(不顯)Sanningen finns, men kan inte sägas: ”Det Dao som kan sägas är inte det eviga Dao” Det manifesterade (示顯)Sanningen kan sägas: uppenbarelse och dogm Det omanifesterade är naturfilosofins kärna, liksom det manifesterade är uppenbarelsereligionens. Eftersom det erkänner att sanningen finns är det omanifesterade inte västerländsk agnosticism.
Del 1, kapitel 1 · Varför, när och hur formades begreppen Dao och Gud?
- Dao
(道)Naturens lag Gud (神)Ett väsen ovanför naturen Till skillnad från uppenbarelsereligionen, som erkänner under, är det Dao som styr Östern en naturfilosofi som uttrycker naturen. Därför uppstod ingen övernaturlig religion i Östern.
Del 1, kapitel 2 · Dao och Gud: varifrån kommer naturen och universum, och hur rör de sig?
- Icke-varat
(無)Dao gör icke-varat till universums ursprung Varat (有)Gud gör varat till universums ursprung Daodejing och Moseböckerna sätter först Dao eller Gud, och förklarar sedan universums ursprung och lagar.
Del 1, kapitel 2 · Dao och Gud: varifrån kommer naturen och universum, och hur rör de sig?
- Förändringens filosofi
(變化論)Icke-varat och varat övergår i varandra Varats filosofi (存在論)Varat börjar med att Gud skapar himmel och jord Förändringen mellan icke-varat och varat blev Österns kosmiska princip; varats filosofi, för vilken bara varat finns, blev Västerlandets.
Del 1, kapitel 2 · Dao och Gud: varifrån kommer naturen och universum, och hur rör de sig?
- Yijing
(易經)Förutse framtiden genom förändringen Oraklet (神託)Fråga framtiden genom varat Båda tjänade i årtusenden till att förutse framtiden i avgörande stunder. Men Yijings förändringens filosofi lever, genom taoismen och konfucianismen, ännu i det österländska tänkandet.
Del 1, kapitel 2 · Dao och Gud: varifrån kommer naturen och universum, och hur rör de sig?
- Negativ teologiDao säger: ”Jag är inte välvillig” AntropomorfismGud är god
Det omanifesterades Dao uttrycker det absoluta genom förnekelse; det manifesterades Gud framträder i mänsklig gestalt.
Del 1, kapitel 3 · Hur behandlar Dao och Gud människan?
- Icke-handlandet
(無爲)Rörelsen i rätt tid: ”att handla genom icke-handlande” (爲無爲) Det avsiktliga handlandet (有爲)Handlandet såsom Guds lag fastställer det Källan till människans handlande. Icke-handlandet framträder i Daodejing som källan till Daos handlande; det avsiktliga handlandet i uppenbarelsereligionen som Guds lag.
Del 1, kapitel 3 · Hur behandlar Dao och Gud människan?
- En etikens kulturEtiken väger tyngre än lagen En lagens kulturRättsstaten väger tyngre än etiken
I Östern, som värdesätter icke-handlandet, kommer etiken först; i Västerlandet, som värdesätter det avsiktliga handlandet, kommer lagen först.
Del 1, kapitel 3 · Hur behandlar Dao och Gud människan?
- Yin och yang
(陰陽)Se människors förehavanden i förändring och harmoni, i lycka och olycka (吉凶) Gott och ont (善惡)Se människors förehavanden i varat och motsättningen, i gott och ont Måttstocken för människans handlande. Tanken på yin och yang följer förändringens filosofi; tanken på gott och ont föds ur varats filosofi.
Del 1, kapitel 3 · Hur behandlar Dao och Gud människan?
- Go-speletUtvidga shi (勢): Sunzis Krigskonsten SchackAnfalla och segra: Clausewitz
I tävlan siktar Västerlandet på anfall och seger; Östern strävar efter att utvidga sin positions kraft. Go söker en relativ seger.
Del 1, kapitel 3 · Hur behandlar Dao och Gud människan?
- RelationismVärna det egna intresset med hänsyn till andra IndividualismIndividen är civilisationens kärna
Taoismen, konfucianismen och buddhismen förkastar tribalismen och försvarar relationismen. Relationismen avstår inte från individens självständighet.
Del 1, kapitel 4 · Dao och Gud, Österns och Västerlandets civilisationers axlar
- KomplementaritetModern fysik: yin och yang kompletterar varandra MotsättningKlassisk fysik: gott och ont står mot varandra
Komplementariteten, som i den moderna fysiken har ersatt motsättningen, har slagit igenom i naturvetenskaperna men erövrar humaniora bara långsamt.
Del 1, kapitel 4 · Dao och Gud, Österns och Västerlandets civilisationers axlar
- Konfucius · Laozi · XunziÖsterns naturfilosofi Voltaire · Rousseau · Spinoza”Gud och naturen är ett”, ”Tillbaka till naturen”
Dialogen mellan Dao och Gud under 1600- och 1700-talen. Upplysningens västerländska tänkare närmade sig till slut Österns naturfilosofi.
Del 1, kapitel 4 · Dao och Gud, Österns och Västerlandets civilisationers axlar
Del 2 Vilka är vi: enheten av ande och kropp (心身一體) mot kampen mellan ande och kött (靈肉鬪爭)
- Ande och kropp
(心身) · läran om li och qi (理氣論)Anden och instinkten kompletterar varandra Dualismen mellan ande och instinktDescartes: själen bor för sig, i tallkottkörteln Frågan om anden väger tyngre än instinkten uppstår inte i den österländska läran om människans natur, läran om enheten av ande och kropp.
Del 2, kapitel 2 · Är anden (精神) viktigare än instinkten (本能)?
- KaraktärsdaningKaraktären formas inom den medfödda naturens gränser SamhällsfördragetEn teori född ur förbundet mellan Gud och människan
Den västerländska teorin om samhällsfördraget föddes ur förbundet mellan Gud och människan, som rådde över Västerlandet i mer än tusen år. I dess ställe sätter Östern karaktärsdaningen.
Del 2, kapitel 3 · Österns och Västerlandets läror om människans natur: förändras människans natur, eller är den fast?
- Varken god eller ond · god · ondGaozi, Mencius, Xunzi: en föränderlig mänsklig karaktär Ond · god · det oskrivna bladetHobbes, Rousseau, Locke: en oföränderlig mänsklig natur
Den västerländska teorin hävdar att människans natur inte förändras; den österländska ser människans karaktär förändras inom den medfödda naturens gränser.
Del 2, kapitel 3 · Österns och Västerlandets läror om människans natur: förändras människans natur, eller är den fast?
- Anden som spegelInstinkten sänder ut ljuset, anden återkastar det Anden som ljuskällaAnden lyser av egen kraft och frigör sig från instinkten
Författarens bild. Att ta anden för en ljuskälla, som Lockes oskrivna blad, för med sig risken att tro att anden kan frigöra sig från instinkten.
Del 2, kapitel 3 · Österns och Västerlandets läror om människans natur: förändras människans natur, eller är den fast?
- Frihet inom ödetAnden är fri inom det instinktiva ödets gränser Determinism mot fri viljaEtt problem fött ur tron att Gud skapar människan och vakar över henne
Människan föds med villkoret ”frihet inom ödet”. Löser man frågan om arv och miljö på österländskt vis försvinner problemet med determinism och fri vilja.
Del 2, kapitel 3 · Österns och Västerlandets läror om människans natur: förändras människans natur, eller är den fast?
- Att styra verklighetenHarmoni i de mänskliga relationerna, med ständig ansträngning Att jaga idealetEn vision för hela mänskligheten: religion och ideologi
Västerlandets vision är stor och storslagen, men dess grundläggande problem är bristen på realism. Det Östern jagar är inte en vision, utan harmoni i relationerna.
Del 2, kapitel 3 · Österns och Västerlandets läror om människans natur: förändras människans natur, eller är den fast?
- Livets meningRelationism: en etik grundad på en själv och andra Individens lyckaIndividualism: sökandet efter paradiset eller lyckan
Den mänskliga naturens mål. Relationismen söker livets mening; individualismen lyckan.
Del 2, kapitel 3 · Österns och Västerlandets läror om människans natur: förändras människans natur, eller är den fast?
- Ren
(仁)Konfucius: att älska människorna Kärlek (愛)Jesus: att älska sin nästa Konfucius ren skiljer sig inte på något sätt från Jesu kärlek till nästan. Det är en etik ovanför allt tänkande, och svaret på frågan: ”Hur kan människan vara god utan Gud?”
Del 2, kapitel 4 · Hur kan människan vara god utan Gud?
- Naturens rådEtiken är det naturen råder till Guds budEtiken är det Gud befaller
Samma etik, olika grundad. Också västerländska naturalister har börjat förstå att etiken inte är ett Guds bud utan ett naturens råd.
Del 2, kapitel 4 · Hur kan människan vara god utan Gud?
- Upplyst egenintresseAltruismen ligger i människans natur Att offra sitt eget intresseAltruism är att avstå från sitt eget intresse
Vad är altruism? Östern ser i altruismen ett upplyst egenintresse (enlightened self-interest).
Del 2, kapitel 4 · Hur kan människan vara god utan Gud?
Del 3 Vart är vi på väg?
- Minben
(民本主義)Ett politisk-ekonomiskt ideal som tidigt utvecklades i Östern Demokrati (民主主義)Ett statsskick som grundades med 1600- och 1700-talens nationalstater Östern bildade nationalstater nästan två tusen år före Västerlandet, och nationalstaten föder med nödvändighet minbens politiska ekonomi.
Del 3, kapitel 2 · Nationalstatens framträdande i Östern och i Västerlandet och den politiska ekonomins födelse
- Icke-handlandet
(無爲): att styra frihetenEgenintresset och det allmänna bästa krockar; därför måste individens frihet styras Laissez-faire (自由放任): att lämna friheten åt sig självStaten avstår, och individens frihet lämnas åt sig själv De franska fysiokraterna, inspirerade av det taoistiska icke-handlandet, spred laissez-faire i Västerlandet.
Del 3, kapitel 2 · Nationalstatens framträdande i Östern och i Västerlandet och den politiska ekonomins födelse
- Den gripande handenAtt styra den härskarens hand som tar ifrån folket det som är dess Den osynliga handenAdam Smith: de enskilda intressena summeras till det allmänna bästa
I den politiska ekonomins filosofi är egoismen just människans gripande hand. Österns politiska ekonomi frågar hur den handen ska styras.
Del 3, kapitel 3 · Den politisk-ekonomiska klyftan mellan Östern och Västerlandet: konflikt mellan egenintresse och det allmänna bästa vs konvergens mellan egenintresse och det allmänna bästa
- Konflikt mellan egenintresse och det allmänna bästa”Ju fler lagar, desto fler tjuvar” Konvergens mellan egenintresse och det allmänna bästaMandeville, Bisamhällets fabel
Till skillnad från den moderna tidens västerländska ekonomiska tänkare, för vilka egenintresset och det allmänna bästa sammanfaller av sig själva, hävdar Östern att de krockar.
Del 3, kapitel 3 · Den politisk-ekonomiska klyftan mellan Östern och Västerlandet: konflikt mellan egenintresse och det allmänna bästa vs konvergens mellan egenintresse och det allmänna bästa
- Shuzhi
(術治)En filosofi som skyddar det allmänna bästa mot egenintresset Polarisering (兩極化)Född ur jakten på egenintresset på det allmänna bästas bekostnad Det som går genom den industriella revolutionen och AI-revolutionen är den polarisering som följer med ökad produktivitet. Mot den står Österns shuzhi, grundat på teorin om konflikt mellan egenintresse och det allmänna bästa.
Del 3, kapitel 4 · Vart leder oss AI-revolutionen? Polariseringen vs shuzhi (術治)